malin gustavsson

   Nu är det slut på dystra inlägg, istället ska jag försöka sprida glädje. Ja, eller jag kan försöka. Jag skriver mest här för att skriva av mig så att säga, och nu det senaste har det vart väldigt nedstämt. Vilket jag absolut inte vill. Numera ska jag göra roliga saker, bra saker. Jag ska leva, våga våga våga. Ta chanser, men även ge chanser. Nu börjar det!
   Jag och Oliver pratade häromdagen, under vår vanliga terrängpromenad om viktiga saker. Vi bestämde oss för att leva livet. Göra allt man vill och inte alltid fega ur. Vad spelar det för roll om jag dör när jag är 50 och levt ett sjuhelsikes liv, än dör när jag är 90 på ett pensionat. Lekt duktig hela livet, hållt mig undan för allt som anses vara farligt? Nu ska jag inte vara dum och dra alla gamla över en och samma kant. Finns säkert damer som levt loppan och är urgammal. Men ni kanske förstår principen? Joina mig och Oliver, LEV!

Nu ska jag visa hur glad jag är när jag är med min kära vän Oliver, oftast på humör iallafall. Du gör mig sånn kompis :) Sen skadar det ju inte att visa min lugg riktigt någon gång!