Sov gott Hildur

   Jag satt hos dig, i din vackra trädgård, med rosorna som böjde efter
 vindens styrka. Du gav mig saft och bullar, någon att prata med.
Du var min vän,  någon man kunde lita på. Katten Blåman strök sig
mot mina barnsben oftast lat och ville bara ligga bland kuddarna och sova.
 Önskar vi inte mista kontakten nu din sista tid. Hoppas du får det bra där
du är nu och blir någon annans vän. Hildur,  jag kommer sakna dig mycket.
Vaka över mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0